”Det känns bra att ha det ansvaret. Annars hade jag inte valt den här vägen.“

| Medlemsnyhet | Företag Mevaco Gmbh

Vi pratar med plåtslagare Julia Nikiel om hennes vardag som kvinna i en mansdominerad bransch

I Baden-Württemberg är det än så länge ont om kvinnliga plåtslagare. Julia Nikiel är en av dem och hon har till och med mästarbrev. 34-åringen leder sitt familjeföretag i fjärde generationen. Man får omedelbart intrycket av att detta är en sympatisk kvinna som vet exakt vad hon vill. Hon berättar öppet och uppriktigt om sitt ovanliga karriärval och sin vardag som plåtslagare, egenföretagare och mamma.

Hade du en känsla av att folk skrattade åt dig? Eller för att vända på frågan – blev du tagen på allvar?

Inte i början. Men med tiden accepterades jag av alla. Det låter dumt, men man vande sig väl efterhand.

Måste du kämpa mot fördomar för att du är kvinna?

Jag har hållit på i 15 år nu och ibland finns det visst fördomar. Men jag tror att man har börjar vänja sig vid mig. Så egentligen nej. Inte nu längre. Och om det ändå förekommer någon enstaka gång, märker de efteråt att det var onödigt.

Vad tycker du är särskilt fascinerande i ditt yrke?

Det är varierande och mångsidigt. Och just eftersom vårt företag är så litet, gör vi helt olika saker. Så det blir egentligen aldrig enformigt.

Hur går det att kombinera arbete och familj?

Jag är gift och har en dotter. Naturligtvis är det svårt att få ihop det ibland, men det fungerar bara man är välorganiserad. Min dotter är väl omhändertagen i skolan och mina föräldrar rycker också in om det behövs. Det är klart att det är jobbigare än om jag skulle arbeta halvtid och inte vara egenföretagare. Men det fungerar. Det är tufft, men det går. Det måste det ju .

Vad ville du bli när du var barn? Var plåtslagare ditt drömyrke redan när du var liten?

Drömyrke? Nej! Jag har provat på massor av olika saker. Jag har arbetat på försäkringsbolag, i affär, som förskollärare, på resebyrå ... jag kommer knappt ihåg allt längre, men ingenting kändes helt rätt. Till slut stod det klart för mig att jag ville satsa på ett hantverk. Först ville jag bli snickare, men sedan ändrade jag mig, eftersom jag ju så att säga hade metallhantverket precis utanför dörren (skrattar)

Hur gammal var du när du började hjälpa din pappa i verkstaden?

Jag var visserligen ofta här, men inte på det sättet att jag försökte mig på något arbete som barn. Däremot har jag alltid varit intresserad av hantverk, men inte bara metall, utan rent allmänt. Det har liksom smugit sig på med åren. Det var inte heller något krav från familjen att ta över företaget eller så. Det är viktigt att tillägga eftersom många tror det.

Hur många tjejer var ni i klassen på utbildningen?

Jag var den enda.

Och på mästarutbildningen?

Där var jag också den enda kvinnan. De första veckorna var det på samma sätt som under grundutbildningen. När det visade sig att jag klarade mig lika bra som männen, blev jag accepterad där också.

Skiljer du dig från andra mödrar på grund av ditt yrke i en mansdominerad bransch?

Jag är säkert bättre organiserad, för det måste jag vara. Men jag tror inte att jag gör någonting annorlunda än andra mammor. Vi uppfostrar vår dotter med tolerans och kärlek och hon kan ägna sig åt sina intressen. Jag tror inte att min dotter upplever någon skillnad jämfört med andra barn. Men är jag annorlunda än andra mammor? Man kanske blir mer avspänd i vissa situationer? Jag har aldrig funderat på det.

Vilka fördelar har du och din familj av att du är egenföretagare?
Särskilt när man har barn kan man kan dela upp sin tid mycket bättre och flexiblare än om man är anställd. Det är en stor fördel för mig. Jag kan snabbt köra min dotter till danskursen eller något annat och sedan fortsätta här. Det skulle inte gå som anställd. Ur familjesynpunkt är det under alla omständigheter positivt och mycket flexiblare att vara sin egen. Jag försöker också alltid sluta vid samma tid varje dag så att jag kan umgås med min dotter. Det som jag inte har hunnit med får jag i så fall göra på kvällen när hon har lagt sig. Tack och lov kan jag ju göra mitt arbete även efter klockan 20. Det är mycket positivt att själv kunna bestämma över sin tid.

Förekommer det ofta att du arbetar på kvällarna eller helgerna?

Ja, det är klart. Men det stör mig inte, det hör till. Så är det att vara egenföretagare.

Visste du redan när du var klar med utbildningen och började här att du en gång skulle överta företaget?

Nja, det fanns kanske undermedvetet hos alla – men det var inget vi pratade om. Det var heller inget krav från min sida. Och det var ingen som förväntade sig att jag skulle göra det. Det var helt upp till mig. Om jag hade sagt att jag inte ville, skulle det ha varit okej. Det utkristalliserade sig under de senaste två, tre åren.

Hur får du och din man ihop livspusslet?

Vi arbetar heltid båda två. Vår dotter går i skolan och på fritids. Visst finns en del föräldrar som tycker det är konstigt, även om många barn går på fritids. Så uppenbarligen finns det ju flera mammor som också väljer eller helt enkelt måste jobba istället för att vara hemma eller bara jobba deltid. Åtminstone att döma av efterfrågan på fritidsplatser. Men det förekommer fortfarande att man stämplas lite som dålig förälder.

Du är en kvinna med mycket ansvar. För företaget, för medarbetarna och för familjen. Hur känner du inför det?

Jag tycker det är tillfredsställande. Det känns bra att ha det ansvaret. Annars hade jag inte valt den här vägen.

Vad fungerade bra när du tog över? Fanns det något som fungerade mindre bra?

Det var en flytande övergång. Det var inte så att pappa skulle sluta på en viss dag och sedan var det jag som bestämde. Redan innan var vi ju alltid tillsammans och jag gjorde samma saker som jag gör nu. Det fanns ingen knivskarp gräns. Naturligtvis har vi pratat om och informerat kollegorna om att från och med dag X står det officiellt på papperen. Men arbetsprocessen har inte förändrats. Det skedde flytande. Naturligtvis har vi gjort en del förändringar sedan dess.

Hur förändras företaget med internet?

Det går inte att driva ett företag utan internet längre. Den snabba tillgängligheten till all information och den snabba kontakten med kunderna och leverantörerna är en förutsättning. Länge leve Google och allt vad de heter! Det är mycket positivt.

Så du och din far skiljer er åt på den punkten?

Ja, pappa har aldrig varit mycket för internet och har inte använt det så mycket.

Använder du MEVACOs webbutik?

Ja, jag tittar på nätet vad som finns. Men vid beställningar är jag gammaldags och ringer. Jag tar reda på de olika produkterna men ringer ändå. Det går ofta fortare, är personligare och någonting jag känner mig bekväm med. Då kan jag förklara allting för era kolleger i telefon och vara säker på att det blir rätt.

Vad till exempel?

Jag delar upp arbetet lite annorlunda, inte minst med tanke på att jag måste få vardagen att gå ihop. Vid orderbearbetningen gör jag vissa saker på ett annat sätt än vad pappa brukade göra. Under årens lopp hade han vant sig vid en hel del saker och ett arbetssätt som man visserligen kan använda om man trivs med det, men som jag upplevde som lite för omständligt. Och det försökte jag förstås förbättra det.

www.mevaco.se

www.schlosserei-goeller.de


Skriv din kommentar

Medlemsnyhet

Företag
Mevaco Gmbh

Vordere Karlstraße 12
73033 Göppingen
Tyskland
Mevaco Gmbh

Bilder och video

10_julia_nikielBG6X8735BG6X9181MR073525

Tipsa en kollega

0.065