De ökande kostnaderna för bristande efterlevnad av regelverk
Kostnaderna för att inte följa regelverk ökar – och det handlar inte längre bara om böter. Enbart under 2024 nådde de globala regulatoriska sanktionsavgifterna rekordnivåer. Det mest anmärkningsvärda är att många av företagen trodde att de följde regelverket – men deras system hade blivit föråldrade. Utöver ekonomiska påföljder har traditionella arbetssätt lett till produktionsstopp, förlorat förtroende från allmänheten och allvarliga säkerhetsincidenter. Tillsynsmyndigheter, inklusive miljö- och säkerhetsorgan, har skärpt sina kontroller inom flera sektorer. Exempelvis har amerikanska Environmental Protection Agency (EPA) intensifierat tillsynen inom industri, gruvdrift och petrokemisk verksamhet. Samtidigt inför regeringar världen över allt strängare krav kopplade till hållbarhet, utsläpp och avfallshantering. Men vad är konsekvenserna av bristande regelefterföljande – och hur kan företag arbeta proaktivt för att undvika dem? I det här inlägget tittar vi närmare på konkreta exempel på framåtblickande strategier som går bortom minimikraven – och förbereder organisationer för det som väntar.
Vilka är konsekvenserna av att inte följa regelverk?
Tillverkare har fått kännbara böter för utsläppsöverträdelser eller manipulerade tester, medan aktörer inom kemi och petrokemi har straffats för felaktig hantering av farligt avfall. Gruvbolag har sanktionerats för att ha förstört ekosystem och kulturarv. Men kostnaderna slutar inte där – de mest allvarliga konsekvenserna rör risker för människoliv, särskilt i sektorer som olja och gas.
Den dolda kostnaden med traditionella arbetssätt
Många anläggningar är fortfarande beroende av kalkylblad, fristående system och pappersbaserade rutiner. Sådana verktyg ökar risken för fel och minskar den överblick som krävs för att fatta välinformerade beslut. Utan automatisering går viktiga effektiviseringsvinster förlorade, och verksamheter halkar efter i sin förmåga att uppfylla kraven.
Dagens regelverkskrav är komplexa och skärps kontinuerligt. Traditionella verktyg räcker inte till, särskilt inte när olika avdelningar sitter på sina egna data i isolerade silos. Till exempel:
- Hållbarhetsrapportering kräver utsläppsdata i realtid
- Funktionell säkerhet måste byggas in i tekniska kontrollsystem
- Dokumentation måste vara ständigt granskningsklar
När data hanteras manuellt eller i frikopplade system uppstår både felmarginaler och brist på insyn – något som annars kunde ha möjliggjort mer strategiskt beslutsfattande. Det gör att compliance-team ständigt kämpar för att hänga med, istället för att arbeta framåtblickande.
Hur hjälper ett proaktivt arbetssätt?
Att reagera först efter att ett problem har uppstått är dyrt. Enligt IBM Security kan teknikdrivna och automatiserade lösningar minska risken för regelöverträdelser med upp till 76 %. Företag som ligger i framkant implementerar därför system som automatiserar rapportering, levererar realtidsdata och identifierar risker i ett tidigt skede.
Här är några konkreta exempel:
- Deepwater Subsea minskade sin rapporteringstid med 95 % genom att övergå till en automatiserad plattform
- PETRONAS reducerade operatörslarm med nästan 90 % och förbättrade riskstyrningen genom att införa Hexagons PAS PlantSuite
- Biomass Industries Associates minimerade fel och förbättrade samarbetet genom att färdigställa 80 % av ett stort raffinaderiprojekt i en enda digital modell med CADWorx®
Vilka är de långsiktiga fördelarna?
Företag som investerar i moderna lösningar för regeluppfyllnad stärker sin motståndskraft och förmåga att anpassa sig snabbt. Med bättre insyn och beslutsstöd blir de mer konkurrenskraftiga och bättre rustade för framtida krav. De mest framåtlutade verksamheterna ser fördelar som:
- Färre driftstörningar
- Bättre uppfyllnad av ESG-mål
- Ökat förtroende hos intressenter
- Stärkt operationell motståndskraft
En växande trend är prediktiv regelefterföljande – alltså förmågan att förutse och hantera överträdelser innan de sker. Genom artificiell intelligens och automatisering kan företag analysera hur regelverken påverkar verksamheten, innan konsekvenserna blir kännbara. Realtidsövervakning ger team möjlighet att agera förebyggande, istället för reaktivt.
När regelverksuppfyllnad i allt högre grad blir en integrerad del av vardagen, blir samarbete över avdelningsgränser avgörande. Juridik, drift, hållbarhet och inköp måste arbeta närmare varandra för att hantera komplexiteten – utan att bromsa affären.
Vägen framåt
De ökande kostnaderna för att följa – eller inte följa – regelverk är en ny affärsrealitet. Vägen framåt kräver strategiska investeringar i automatisering, integration och kontinuerlig övervakning.
De företag som agerar nu kommer inte bara att undvika kostsamma böter – de skapar också tryggare arbetsmiljöer och stärker sin konkurrenskraft i en värld med allt strängare regelkrav.
Läs mer här.
