Enligt vittnesmålen till Di sker det mer eller mindre systematiskt strax innan fakturans förfallodatum, antingen genom en fakturaanmärkning eller en reklamation av det som levererarats. Ett annat knep enligt artikeln för att bättra på den egna marginalen från storföretagens sida är att inte kompensera leverantören för prisökningar som denne inte kan råda över. Men att ändå ta ut dessa mot kund med hänvisning till ”fördyrningar”.

– Vi håller på att lägga pussel som bäst i det omtag som nu sker i betaltidsfrågan. En del är allt för ensidiga affärsvillkor, en annan är missbruk av dominerande ställning, en tredje är sent inkomma med fakturaanmärkning eller bagatellartad reklamation. En brist som i regel hade rättats till underhand mellan beställare och leverantör, berättar FKG:s Peter Bryntesson.

Ett vanligt förfarande är fakturaanmärkning, att fakturan inte godkänts på grund av dess disposition.

– Det finns bara en svensk lag som ställer krav på en faktura, och det är momslagen och dess krav för fullgod momsredovisning. Därför är, exempelvis, en anmärkning på att säljaren i stället för två tresiffergrupper har tre tvåsiffergrupper med samma siffror irrelevant för att man ska hålla inne betalning genom att kräva en ny faktura. En faktura med ny löp- och därmed kredittid eftersom fakturan inte uppfyller beställarens specifikation. Utan sådant kan man korrigera underhand om så är ett måste, påpekar Peter.

Det är ingen hemlighet att det finns svenska OEM:er som vill bättra på sitt kassaflöde ”genom ökad inlåning från sina leverantörer” precis som inom byggindustrin. Bland annat berättade AB Volvos koncernchef, Olof Persson det på en investerarträff strax innan sin avgång. Liknande signaler kom så sent som i somras när AB Volvos nuvarande koncernchef stolt berättade i en radiointervju om förbättrad marginal tack vare att man lyckats kompenserat sig för kostnadsökningar mot kund. Att AB Volvos välvilja för att ekonomiskt kompensera sina leverantörer för kostnadsökningar inte är i nivå som BMW och Mercedes Benz är känt och borde ha varit en rimlig uppföljningsfråga från reportern.

– Många gånger riktas kritiken mot inköpsavdelningarna när den egentligen mer rättmätigt ska riktas mot ”treasure”, ekonomiavdelningen, som har ansvar för kassaflödet, säger Peter Bryntesson.

Från FKG:s sida ställs nu hoppet till tillämpning av den uppförandekod som Mobility Swedens medlemmar skrivit under, att lagen om rapportering av betaltider ska ge resultat, att företagens hållbarhetsredovisningar blir mer detaljerade inom socialt och ekonomiskt ansvar samt att sunt förnuft ska styra även hur man gör rätt för sig.  En starkare SME-lagstiftning är också ett önskemål, från FKG.