Fotoförbud en chock för drönarbranschen
Fotografering med drönare är att beteckna som kameraövervakning enligt Högsta förvaltningsdomstolen.
Foto: Colourbox
Fotografering med drönare ska räknas som kameraövervakning. Det enda undantaget blir om filmningen görs för att motverka brott.
Fotografering med drönare används i dag av bland annat fastighetsmäklare och medieföretag men också av privatpersoner i stor omfattning.
– Det är ett dåligt beslut för Sverige som entreprenörsland samt illavarslande för svensk arbetsmarknad som hela tiden drabbas av nya otydliga och snåriga regleringar från staten och dess myndigheter, säger Gustav Gerdes, ordförande i drönarbolagens branschorganisation UAS Sweden.
Enligt organisationen finns i dag 2 000 företag i Sverige som har tillstånd att fotografera med drönare. Dessutom finns cirka 200 000 drönare inom hobby-sfären.
Beslutet slår hårdast mot de företag som sysslar med drönarfotografering inom till exempel journalistik eller bostadsannonsering i svenskt luftrum, konstaterar Breakit i en artikel.
Att drönarfotografering räknas som kameraövervakning innebär i praktiken ett stopp för till exempel medieföretag att fotografera med drönare på "plats dit allmänheten har tillträde", som det står i lagen. Detta eftersom medieföretag inte kommer att få tillstånd för kameraövervakning av allmän plats.
Beslutet får kritik från bland annat Aftonbladet.
– Tyvärr slår det här hårt mot våra möjligheter att bevaka och dokumentera såväl nyheter som viktiga händelseförlopp, inte bara under stora nyhetshändelser utan generellt. Det finns redan i dag ett tydligt regelverk över hur drönare får användas och att på det här sättet totalförbjuda användandet är en överreaktion, säger Aftonbladets publisher Sofia Olsson Olsén i en kommentar.